Organisationen Språkförsvaret kämpar för att skydda det svenska språket framförallt genom sitt förslag om att instifta en språklag. Språkförsvaret verkar vara medvetna om att svenska språket alltid påverkats av andra språk, exempelvis tyska och latin, men enligt dem har språkets fortbestånd aldrig varit hotat på det sätt som det är idag, nämligen av engelskan! Detta upprör medlemmarna i Språkförsvaret som menar att en språklag måste till för att skydda det svenska språket. Under rubriken ”Säg hellre!” kan en dessutom läsa otaliga förslag på svenska motsvarigheter av vad språkförvaret anser är onödiga engelska begrepp och låneord. Denna språksyn går i skarp motsättning till föreställningen att stå vid sidan av språkutvecklingen och betrakta den.
Så som även Språkförsvaret antyder kan vi konstatera att språket ständigt är under förändring och jag skulle vilja påstå att det därför finns en dubbelmoral i organisationens avsikt att hålla engelska låneord borta. Blickar vi tillbaka på historien finns det flera faktorer som bidragit starkt till svenska språkets utveckling. Exempelvis möjliggjorde politiska reformer under 1800-1900t att allt fler fick gå i skolan och utbilda sig. Den ökade teknologin i samhället krävde att fler människor kvalificerades till att kunna bidra, bland annat genom ökade läs- och skrivkunskaper. Dessutom blev den ideologiska idén om jämställdhet och demokrati starkare, tanken om alla människors rätt och skyldighet att kunna skriva blev allt mer en självklarhet. 1900-talets urbanisering ökade också människors geografiska och sociala rörlighet och städerna bestod av mer omväxlande kommunikationsmiljöer som i sin tur påverkat utvecklingen av svenska språket. För att inte tala om medias roll (Teleman, 2003).
Vad vill jag säga med detta? Jo, jag tänker att om det är en självklarhet för språkförsvaret att dessa historiska faktorers påverkan på språket inte går att bortse från undrar jag hur de kan ignorera samhälleliga strukturer och förändringars inflytande i dag. Utvecklingen från 1900-talet fram till nu skulle jag väldigt kortfattat sammanfatta: allt mer urbaniserat och allt mer globaliserat. Vi har möjlighet och förväntas att enkelt samtala och skriva med människor över hela världen och vi förflyttar oss snabbt och smidigt över landgränser på ett sett som en 1800-talsmänniska endast kunde drömma om. Så, kan vi verkligen ta språket ur sin kontext, stifta språklagar och konservera för att bevara och skydda mot inkräktare eller är det en självklarhet att svenska språket utvecklas och fortsätter låna ord och begrepp i den takt det behöver?
Sofia Broman
16-03-07
Så som även Språkförsvaret antyder kan vi konstatera att språket ständigt är under förändring och jag skulle vilja påstå att det därför finns en dubbelmoral i organisationens avsikt att hålla engelska låneord borta. Blickar vi tillbaka på historien finns det flera faktorer som bidragit starkt till svenska språkets utveckling. Exempelvis möjliggjorde politiska reformer under 1800-1900t att allt fler fick gå i skolan och utbilda sig. Den ökade teknologin i samhället krävde att fler människor kvalificerades till att kunna bidra, bland annat genom ökade läs- och skrivkunskaper. Dessutom blev den ideologiska idén om jämställdhet och demokrati starkare, tanken om alla människors rätt och skyldighet att kunna skriva blev allt mer en självklarhet. 1900-talets urbanisering ökade också människors geografiska och sociala rörlighet och städerna bestod av mer omväxlande kommunikationsmiljöer som i sin tur påverkat utvecklingen av svenska språket. För att inte tala om medias roll (Teleman, 2003).
Vad vill jag säga med detta? Jo, jag tänker att om det är en självklarhet för språkförsvaret att dessa historiska faktorers påverkan på språket inte går att bortse från undrar jag hur de kan ignorera samhälleliga strukturer och förändringars inflytande i dag. Utvecklingen från 1900-talet fram till nu skulle jag väldigt kortfattat sammanfatta: allt mer urbaniserat och allt mer globaliserat. Vi har möjlighet och förväntas att enkelt samtala och skriva med människor över hela världen och vi förflyttar oss snabbt och smidigt över landgränser på ett sett som en 1800-talsmänniska endast kunde drömma om. Så, kan vi verkligen ta språket ur sin kontext, stifta språklagar och konservera för att bevara och skydda mot inkräktare eller är det en självklarhet att svenska språket utvecklas och fortsätter låna ord och begrepp i den takt det behöver?
Sofia Broman
16-03-07
3 kommentarer
Felix Kryger
08 Mar 2016 11:11
Jag gillar att du använder ordet kontext, för det är verkligen användbart när vi talar om det Språkförsvaret verkar ha missat. De plockar russinen ur kakan gällande den kontexten svenska språket existerar inom, vilket bara gör det än mer uppenbart att de lämnar en stor del av kontexten relativt orörd (jag tänker t.ex. andraspråkstalare, eller samhällsförändringarna du tar upp). Globaliseringen verkar vara det som de allra mest gärna blundar för, vilket väl också gör att för oss som accepterat att globaliseringen bara kommer att accelerera tycker att Språkförsvaret slåss mot väderkvarnar.
Anna
08 Mar 2016 11:30
Snygg passning till Cervantes! Att Språkförsvarets agenda är fullkomligt kontextlös blir alltmer tydligt. Många goda poänger kring detta har redan gjorts och jag kan bara hålla med om dessa. Om jag således håller mig till frågan om språket går att konservera så är min egen ståndpunkt att ett sådant försök inte ens bör göras.
Men frågan kvarstår ju om det faktiskt går att konservera ett språk och där har vi bra exempel från tillexempel isländskan där beslutshavare jobbat för just detta. Dessa eftersträvanden har varit någorlunda framgångsrika med bland annat ett bibehhållet kasussystem. Dock blir det problem med konserverandet när nya ord måste uppfinnas för nya upptäckter så som mobiltelefoni och liknande.
Så nog skulle man kunna konservera ett språk, om man bör göra det är en helt annan fråga.
Nikki
08 Mar 2016 12:54
Dubbelmoral finns det gott om på Språkförsvarets hemsida! Om vi läser deras resonemang kring utbildning så vill de att svenskan ska vara det enda obligatoriska språket i Sverige, att det ska vara obligatoriskt att eleverna ska läsa två moderna språk utöver svenskan och att eleverna ska läsa både norska och danska från och med grundskolan. Hur går det ihop?
Kommentera