Inledningsvis upptäcker jag språkförsvarets tydliga föreställning om att det svenska språket är hotat av engelskans snabba framväxt som ett världsspråk. Detta blir tydligt när jag läser frågan ”Går det att förhindra att engelskan kommer att bli ett allenarådande världsspråk i framtiden?”. Språkförsvaret beskriver att det sker domänförluster, alltså att det svenska språket får en lägre status och samtidigt mindre prestige inom vissa områden, t.ex. universitet, där engelskan får en högre status. En uppfattning kan vara att ju fler brukare ett språk har desto högre status får språket ur er globalt perspektiv. Däremot skulle jag vilja påstå att oavsett vilka språk man behärskar, oberoende av vilken status språket har, är det mer eller mindre en tillgång. 
 
Organisationens språksyn verkar präglas av ett tankesätt om att förändringar i språket är lika med språkligt förfall. De verkar ha en idé om ett puristiskt språk som behöver vidmakthålla en hög status, samtidigt som de menar att språket utvecklas av de som använder språket. Svenska språket får ständigt nya brukare och att språket influeras av inte minst engelskan är ofrånkomligt, därför blir det svårt att sträva efter en puristisk utveckling av språket. Om man betraktar språkliga förändringar ur ett historiskt perspektiv har svenska språket ständigt influerats av andra språk utan att ha utrotats. 
 
/Sofie F

3 kommentarer

Felix Kryger

08 Mar 2016 12:44

Jag håller med, och undrar lite när Språkförsvaret egentligen känner att Sverige hade som bäst språk värt att bevara? Var det på 1960-talet då fler svenskar stavade juice som "jos" och ordet "smartphone" inte ens var påtänkt? Var det Strindbergssvenskan, innan blåjeansens tid? Eller kanske Carl von Linnés svenska, med vilken han skrev bindestreck mellan orden "jord" och "klotet"? (Bevis här: http://runeberg.org/img/cvlinsects/0007.5.png) Är det nusvenska, och får i så fall ordet hen vara med?

Jag håller också med dig om att språk är en tillgång oavsett språk, eftersom det öppnar nya kommunikativa vägar för individen. Men det är väl just kommunikationen som får sitta i baksätet när Språkförsvaret styr Volvo 740n på svenska landsvägar.

Nikki

08 Mar 2016 13:47

Jag håller med dig om att kunskaper i ett eller flera språk är en tillgång oavsett vilket/vilka språk det gäller. Språkrådet däremot en oro för att vissa skolor använder sig av elevers modersmål i den allmänna undervisningen eftersom det enligt dem "mycket väl kan förstärka segregeringen och minska intresset för att lära sig svenska". Maktförhållandet blir väldigt tydligt när det skrivs ett förslag på språklag som i praktiken skulle innebära att många elever inte kan utveckla de mål och färdigheter som utbildningen syftar till på grund av språkliga hinder. Är svenskans status verkligen så viktig att strävan efter att hålla den ren från inflytandet från andra språk får lov att gå ut över individers och gruppers möjligheter att utvecklas?

Anna

08 Mar 2016 14:23

En tanke som slår mig efter både inlägget och tidigare kommentarer är att Språkförsvaret faktiskt vågar sig in och kommentera på skolans område utan några didaktiska belägg för detta. I alla fall kan inte jag hitta några sådana? Vidare tycker jag det är anmärkningsvärt att det är engelskan som skolämne som hotar, inte 3:e språk så som spanska och franska. Det säger något om vilken hierarki språken har för Språkförsvaret, egentligen.

Kommentera

Publiceras ej